en dikt av George Byron=)

Idag fyller jag 36 år

Nu, hjärta stilla dina slag,
Sén inga hjärtan för mig slå!
Dock --- fast ej älskad
älskar ja
Alltjämt ändå.

Bland gulnat löv min  väg
för in
Allt som en gång vara ungt och kärt.
Den var i blom, som varit
min
Har msk förtärt

Hur jag förbrinner småningom
min eld är utan ämdamål.
Vulkanisk ö, dit ingen kom
lätt ensligt bål.

De lidelser,som fyllt min själ
Med kropp och fruktan  och
begär
Ej storma mera, men likväl
Jag bojan bär.

Dock nej--- för klagan
är ej tid
Ej plats,  där äran för dig
står.
för att bestråla hjältens strid och hjältens bär

Baneret,svärdet,kampens  dån.
<för Grekland> lösen är idag
På klufvna skölden Spartas son
Var fri som jag.

Vak upp! Ej Grekland. De har skett
Vak upp ,min ande!miinns från
Hvem.
Din bästa   del sitt upphof
ledt
Och vänd så hem.

Den svaghet,som ej höfs en man
Lägg för din fot i stoftet ner.
Hvad skönhetsblick och mena han
Ej rör dig aldrig mer.

Hur vill du längre lefva, säg att sörja slockna ungdomsglöd?
I fält! där väntar ärans väg.
En vacker glöd.

En krigar graf -- det är ett
slut, som flere ömskat sig än fått.
Så sök dig någon valplats ut!
och där ---sof gott


=)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0